Mikroskogsgruppen
Det här är gruppen för dig som tycker att Malmö behöver fler gröna oaser och vill lära dig mer om mikroskogar.
Vad är en mikroskog?
Jo, som en vanlig skog fast i miniformat. Mikroskogar har flera positiva effekter:
- Ökad biologisk mångfald genom att skapa livsmiljöer för pollinatörer, smådjur och fåglar.
- Förbättrad luftkvalitet genom tät vegetation som binder partiklar och koldioxid.
- Klimatanpassning, bland annat genom temperaturreglering och bättre vattenupptag vid kraftiga regn.
- En grön oas för lek och avkoppling
Malmös första mikroskog i Augustenborg
I november 2025 bjöd vi in allmänheten och alla Naturskyddsföreningens medlemmar till planteringsdag för Malmös första Miyawaki-mikroskog. Tillsammans med 150 engagerade volontärer planterade vi över tusen plantor på en innergård i Augustenborg - Malmös första Miyawaki-mikroskog! Ett stort tack till alla som deltog och till MKB för ett fantastiskt samarbete som gjorde projektet möjligt.
Målet är att skapa en grön oas fylld med inhemska arter som gynnar biologisk mångfald och ger plats åt fler pollinatörer och växter. Skogen i Augustenborg förväntas nå en höjd där besökare kan gå under trädkronorna redan omkring 2045–2055, vilket är betydligt snabbare än vad som är vanligt i stadsmiljö.
Läs om projektet i MKB:s pressmeddelande: Ett grönt initiativ för framtiden – Mikroskog i Ekostaden Augustenborg
Grönytor försvinner i Malmö
Mikroskogarna har en viktig roll att spela i Malmö, som har lägst andel grönytor bland Sveriges större städer. Mellan 2019 och 2024 försvann hela 300 hektar grönytor från staden – ungefär 420 fotbollsplaner! Bristen på grönska bidrar till ökade koldioxidutsläpp, skapar urbana värmeöar (urban heat islands) och studier visar att avsaknaden av naturinslag i vardagsmiljön påverkar barns kognitiva utveckling negativt.
Miyawaki-metoden
Med den japanska Miyawaki-metoden kan gräsmattor, asfalts- och betongytor omvandlas till mikroskogar. Genom att välja ut rätt växtarter och kombinera dem tätt på en liten yta, skapas en miljö där växterna tävlar om ljuset och därmed växer snabbare än i en naturlig skog.
Andra organisationer i världen som har varit aktiva och framgångsrika med Miyawaki-metoden är Tiny forest-rörelsen i Nederländerna.
Gustaf Ringsberg
Projektledare. Som en följd av pandemins höga besökstryck på våra naturreservat, startade vi sommaren 2021 ett projekt för att öka grönskan i stadsmiljöer med brist på grönytor. Vårt mål var att minska trycket på reservaten samtidigt som vi skapade tillgängliga naturområden för stadsbor. Genom efterforskning upptäckte vi Miyawaki-metoden, som med sina snabbväxande, inhemska skogar visade sig vara en ideal lösning för att främja biologisk mångfald och öka livskvaliteten i staden.
Elin Fänge
Projektledare. Jag är landskapsarkitekt på MKB Fastighets AB med en särskild passion för att skapa livsmiljöer där biologisk mångfald kan blomstra. I mikroskogs-projektet använder jag min expertis i Miyawaki-metoden för att forma täta, självreglerande småskogar som snabbt växer upp och skapar nya ekologiska värden mitt i staden. Jag är medansvarig för planering, design, markförberedelser och långsiktig skötsel och säkerställer att projektet blir mer än en grön satsning – det blir en hållbar investering i framtidens livskvalitet.
Annika Petterson
Projektadminstratör. Miljöstrateg och miljöinspektör. Hjälper projektledare med administrativa delar av projektet, som tidsplanering, sammanställning av information och dokumentation i projektet. Förutom att mikroskogen kommer ge många fördelar för biologisk mångfald är det en möjlighet att få boende involverade i processen och få en medvetenhet och engagemang. Det är lika mycket ett socialt projekt som ett ekologiskt.
Hannah Braegelmann
Projektmedlem. Intresset för skog började redan i barndomen då jag växte upp intill gammelskog i Wisconsin. Det växte till ett intresse för hur människor är kopplade till skogen, hur skogen kan bära och stödja oss, och hur viktigt det är att fler får möjlighet att uppleva den. Jag intresserar mig för traditionella sätt att bruka mark och natur som kan gynna biologisk mångfald. Min vision är städer där vi inte bara lever nära naturen, utan mitt i den, där träd och ekosystem är en naturlig del av vardagen. Inom mikroskogsprojektet arbetar jag med artval, platsutformning och strategier för långsiktig ekologisk etablering.
Emma Nygren
Projektmedlem. Jag är utbildad landskapsarkitekt med ett särskilt intresse för hur vi kan utveckla och stärka klimatanpassning, biologisk mångfald och sociala värden i våra gemensamma livsmiljöer. För mig är Mikroskogsprojektet ett sammanhang för utforskande och gemensamt lärande – där ekologisk kunskap vävs samman med medskapande processer. Jag intresserar mig särskilt för projektets potential att utmana rådande estetiska normer kring vegetation i staden och öppna upp för nya sätt att förstå och uppleva urbana landskap.
Elisabeth Holmgren
Projektmedlem. Jag kulturanalytiker och strateg och arbetar med plats-, stads- och samhällsutveckling och involveringsprocesser. Mikroskogsprojektet tangerar alla dessa ämnen samtidigt som det är ett väldigt konkret förbättringsprojekt. I projektet ansvarar jag för kommunikationen utåt. Målet är att engagera Malmöborna i planteringen av vår specifika mikroskog, men också att inspirera till fler mikroskogar landet över.
Ziyue Wang
Projektmedlem. MSc. in Environmental Management and Policy – Illustratör. Jag är utbildad inom hållbarhet och arbetar samtidigt som illustratör. Jag tycker om naturen och djur och vill bidra till en hållbar framtid här i Malmö. I detta projekt hjälper jag till med olika saker, bland annat genom att skapa illustrationer till workshopen.
Nära tusen plantor i jorden när Malmös första mikroskog planterades
I november 2025 förvandlade vi tillsammans med omkring 150 engagerade volontärer en innergård i Augustenborg till Malmös allra första – men förhoppningsvis inte sista – Miyawaki-mikroskog. Ett stort tack till alla som deltog och till MKB för ett fantastiskt samarbete som gjorde projektet möjligt.